Första gången museifrågan kommer på tal är förmodligen 1912, då allas vår Olaus Olsson fick i uppdrag att utarbeta ritningar till en passande museibyggnad. Men det skulle likväl dröja till 1915 innan han inkom med tvenne förslag, det ena föreställande en torpstuga och det andra en gammal bondgård.
Man enade sig därvid om att till grund för ett hembygdsmuseum lägga det senare förslaget, att sättas i verket ”så snart penningar för ändamålet kunnat anskaffas”.
Så förflyttar vi oss fram till 1922 då rektor K V Eriksson i Tyft-tidningens julinummer skrivit en längre artikel om ”Tyfts hembygdsmuseum”. Artikelförfattaren talar sig varm för att ett hembygdsmuseum på Tjörn helst bör förläggas till Tyft.
I avvaktan på att en särskild museibyggnad uppförs, kan det nybyggda ”Stadion” på folkhögskolans område utnyttjas som museum.
– Få torde de gårdar vara som ej äga något som kan sägas hava museivärde,
avslutar rektor Eriksson sin artikel. Och i vårnumret därpå, 1923, kan man läsa:

– Då Tyfts hembygdsmuseum nu står färdigt, ber jag ännu en gång att få rikta en varm vädjan till alla dem som ännu äga föremål av gammal handaslöjd, att skänka dessa till museet eller att deponera dem där.
Det är återigen rektor Eriksson som fört pennan. Rafstedtska huset lämplig museibyggnad?
Ur ett protokoll fört den 26 juni 1942:

”Förslag har väckts om inköp av det Rafstedtska huset i Halsbäck, och beslöt styrelsen att omedelbart ingå till fattigvården i Klövedals socken, som är förvaltare av av Rafstedtska fonden, med anhållan om att fornminnesföreningen skulle få övertaga nämnda byggnad (då hembygdsföreningen bildades beslöt man kalla den för Tjörns härads fornminnesförening).”
Vid samma tillfälle beslöts vidare, att ordföranden skulle anskaffa en lämplig snickare för flyttning av ryggåsstugan till Tyft. Nu har det plötsligt blivit fart på arbetet inom föreningen.

Året därpå, 1943, får styrelsen veta, att den kunde få köpa Rafstedtska huset för 500 kr och man slår till… Men av någon okänd anledning kommer likväl inget köp till stånd. Och så enligt ett protokoll av den 16 mars 1946, kunde ordföranden meddela att systrarna Wallenfeldt utbjudit ”f.d. fornforskaren Olaus Olssons hem i Bräcke” till salu för ett pris av 5000 kr.
Senare på året meddelades, att hembygdsföreningen ur Hvitfeldtska stipendienämndens s.k. överskottsfond erhållit 1000 kr som bidrag till inköpet av gården Bräcke. Men redan den 6 juni 1946 undertecknades köpebrevet. En tidningsnotis från den 9 april 1947 meddelar, att landshövdingen själv var den förste att teckna ett bidrag, och att uppropet om frivilliga bidra från allmänhetens sida givit ett mycket gott resultat – bl.a. hade en ”minnesgod f.d. tjörnbo, dr Hjalmar Andersson, tecknat inte mindre än 500 kr”.
Likväl bestämmer man sig för att ta upp ett lån i Tjörns härads sparbank på 2000 kr med folkskolläraren Josef Glanse som låntagare. Enligt ett protokoll av den 29 juli 1947 beslöts, att invigningen av museet på Bräcke skulle ske redan söndagen den 24 augusti samma år, således blott en månad senare. Lite kort varsel kan väl tyckas. Men det skulle visa sig, att man likväl hade förberett själva invigningsprogrammet synnerligen väl. Museet förläggs till Åseby?
Slutligen kan noteras ett gammalt tidningsurklipp – dessvärre utan angivande av tidningens namn eller datum – som berättar att ”nuvarande ägaren till Åseby huvudgård är den åldriga Josefina Pettersson, som enligt uppgift är betänkt på att donera sin gård till Tjörns kommun såsom hembygdsgård. Om så sker, kommer den alltså att i flera avseenden bli en märkesplats på Tjörn.”
Turerna kring tillkomsten av Tjörns hembygdsförenings museum har således varit många.

© Tjörns Hembygdsförening / Eva Ericsson, Grubbeh. 6, 471 62 Höviksnäs  eva.my.ericsson@gmail.som  0304-667445,  070-8392347