Den lilla samlingslokalen på Bräcke Hembygdsgård var mer än full på kulturveckans måndag. Då inbjöd Tjörns hembygdsförening till en berättarkväll. Temat var Isupptagning på Tjärne myr och i lokalen fanns många som kunde berätta om detta arbete som pågick mellan 1934 och 1960.
Föreningens ordförande Eva Ericsson hälsade de cirka 100 besökarna välkomna. Sture Berntsson som själv varit på Tjärne myr som barn visade både bilder och en film från arbetsplatsen. Hans pappa ägde företaget som tog upp isen . Filmen som visades hade producerats av Kurt Nicklasson. Sture förklarade bildernas innehåll och fick också hjälp av publiken. Karl-Axel Fosser var kvällens tekniker och han hade fullt upp med både tekniken samt att hålla ordning på inläggen från alla närvarande.
Mycken kunskap i publiken
För oss besökare som inte visste så mycket om detta var det fantastiskt att se vilken kunskap det fanns i publiken om denna verksamhet som upphört för över 55år sedan. Under hela kvällen berättade publiken olika anekdoter.- Min morfar sade Nils-Arne Nilsson var genomblöt två gånger en dag och då hade inte mormor mer kläder att ge honom. Skyddskläder och oljebyxor fanns inte bland arbetarna. Varje isblock som togs upp vägde cirka 100 kilo beroende på tjocklek.. Och arbetarna använde motorsåg och mindre sågar för att få loss isblocken. Och den is som inte såldes direkt lagrades i ett ishus med massor av sågspån ovanpå. Sågspånen köptes från Orust. Rester av isen kunde lagras i ishuset till nästa höst. Den is som skulle med fiskebåtarna ut på havet kördes till ishuset i Rönnäng som krossade isen. Och när det var vintrar som inte gav tillräckligt tjock is fick man ibland åka till andra platser och ta upp is som exempelvis Svenshögen.
Transporter
Den del av isen som såldes transporterades till olika platser. Lastbilsägaren Carl –Allan Johansson berättade hur han transporterade is till Apoteket, till restauranger och fiskaffärer på Marstrand, Kungälv och till Stenungsund med sin lastbil. Folke Patriksson beskrev istransporter från Åstol till England i träbåtar. Tony Jansson minns att båten Britta hade 25 ton is med sig när de gick ut på fiske. Och någon i publike berättade om hur han via en landgång körde upp med en traktor och bredde ut sågspån över isen på höjden.
Speciella episoder
En person som i folkmun alltid kallades för ”Lille John” ramlade i men han släppte inte det dyrbara spettet. En häst ramlade också i men även han räddades. Lastbilar som gick till Rönnäng krockade och körde i diket ibland för det var trångt mellan bergen och inte så fin väg som idag.
Ersättningar
De cirka 10 männen som arbetade under vintrarna tjänade cirka 8.70 per dag. I varje fall fick arbetarna det år 1934 enligt Evald Nilsson från Tjärna som är över 90 år gammal och själv fick denna lön. Detta kan jämföras med att ett vanligt arbete på den tiden och då fick arbetare 2.50 kr per dag. Och den som ville köpa en dubbel sillåda is fick enligt Tony Jansson betala tre kronor.
Text och foto
Birgith Åhs
