Bräcke - en gård med anor

Bertil Karlsson

Gården Bräcke bestod av 1/4 mantal och har varit bebodd av samma släkt i närmare 400 år. Man vet med säkerhet att gården 1356 hörde till Kastelleklostret i Kongahälla. Under tiden Bohuslän hörde till Sverige 1523-1532, drogs klostret in till kronan och därmed även Bräcke. Efter den korta sverigeperioden blev gården ett danskt kronohemman.

År 1648 kom Bräcke under ny ägare, nämligen Thomas Dyre på Sundsby, som i utbyte lämnade gården Raröd i Jörlanda socken till kronan.

Efter Dyres död 1651 ägdes gården av Margareta Hvitfeldt och kom efter hennes död 1683 att jämte en rad andra hemman ingå i gåvan till Göteborgs gymnasium. Gården kom därmed att bli ett s.k. gymnasiehemman och friköptes först i början av 1900-talet av Olaus Olsson.

I anslutning till den Hvitfeldtska eran kan noteras, att 1648 bodde Peder (Olsson) på Bräcke och kallades "murmester", för övrigt den ende i hela fögderiet som hade denna titel. Det förhållandet att gården tillhörde Sundsby medförde också arbetsskyldighet.

Detta ger stöd för antagandet, att det var Peder som 1652 byggde det Hvitfeldtska gravkoret i Valla kyrka

Bebyggelsen på Bräcke behöll länge en medeltida byggnadsstil med flera fristående byggnader, såsom boningshus, gäststuga och härbre, loge jämte lada, fähus och timmerhus. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes 1874 och ladugården byggdes om två år senare. Det fanns också en smedja på gården vilken numera är borta (den nuvarande smedjan är ett nutida bygge).

Nästa sida >>