av Bertil Karlsson
Gården Bräcke bestod av 1/4 mantal och har varit bebodd av samma släkt i närmare 400 år. Man vet med säkerhet att gården 1356 hörde till Kastelleklostret i Kongahälla. Under tiden Bohuslän hörde till Sverige 1523-1532, drogs klostret in till kronan och därmed även Bräcke. Efter den korta sverigeperioden blev gården ett danskt kronohemman.
År 1648 kom Bräcke under ny ägare, nämligen Thomas Dyre på Sundsby, som i utbyte lämnade gården Raröd i Jörlanda socken till kronan.
Efter Dyres död 1651 ägdes gården av Margareta Hvitfeldt och kom efter hennes död 1683 att jämte en rad andra hemman ingå i gåvan till Göteborgs gymnasium. Gården kom därmed att bli ett s.k. gymnasiehemman och friköptes först i början av 1900-talet av Olaus Olsson.
I anslutning till den Hvitfeldtska eran kan noteras, att 1648 bodde Peder (Olsson) på Bräcke och kallades ”murmester”, för övrigt den ende i hela fögderiet som hade denna titel. Det förhållandet att gården tillhörde Sundsby medförde också arbetsskyldighet.
Detta ger stöd för antagandet, att det var Peder som 1652 byggde det Hvitfeldtska gravkoret i Valla kyrka.
Bebyggelsen på Bräcke behöll länge en medeltida byggnadsstil med flera fristående byggnader, såsom boningshus, gäststuga och härbre, loge jämte lada, fähus och timmerhus. Den nuvarande mangårdsbyggnaden uppfördes 1874 och ladugården byggdes om två år senare. Det fanns också en smedja på gården vilken numera är borta (den nuvarande smedjan är ett nutida bygge).
Olaus Olsson övertog gården 1887 efter sina föräldrar Olof Berndtsson som dött 1877 och modern Anna Britta Andersdotter. Olaus brukade gården fram till 1917 då hans intresse för folkminnesstudier hade tagit över och skötseln kommit i andra hand. Grannarna Albert och Josef Johansson på Furusäter övertog gårdsbruket genom ett arrende och Olaus kunde helt ägna sig åt sin forskning.
Efter tio år upphörde arrendet, och Olaus döttrar Agda och Hildegard Wallenfeldt tog över driften av gården och drev den med stor energi.
Redan 1912 hade systrarna startat en hattaffär på gården och två år senare även en lanthandel. Under tiden som gården var utarrenderad byggde Hildegard och Agda en villa på en avstyckning från gården Furusäter, som kallades för Furuhäll. Dessutom drev de ett pensionat och ett kafé. Lanthandeln lades ner 1940.